Gårdagen bjöd på påskpyssel och påskbuffé tillsammans med andra svenskar i Bangkok. Alltså: Instuvning av hela familjen inklusive mormor med stor trunk med badkläder i knät och barnvagn i bagageutrymmet i en taxi, som sedan körde Gertrud, Fredrik och Malin till det fina sjukhuset och fortsatte med Ludde och mig till ett hotell, där vi skulle påskpyssla i väntan på att vuxna, arbetande människor och sådana som blev röntgade skulle komma och äta tillsammans med oss klockan 18. Taxin körde först någon mil eller mer från sjukhuset, sedan samma gata tillbaka på andra sidan planteringen i mitten, nästan hela vägen tillbaka till sjukhuset, och så in på en mindre gata, där vi utanför hotellet möttes av två tivoligardister, som visserligen inte rörde sig, men som ändå tydligt nog talade om, att här kunde vi känna oss nästan som hemma. Vid ett par olika bord, som vi passerade, var språket också lätt igenkännbart som vårt grannlands. Dessutom visade sig en av de till synes thailändska flickorna tala danska.
I hotellets matsal dukades det under ledning av en av de ansvariga sweorna. Sweorna är en organisation av svenskor i Bangkok, som uppenbarligen är mycket aktiva och verkar ha trevliga arrangemang inte bara för sig själva utan också för hela familjerna. Dessutom driver en av sweorna ett projekt för utsatta kvinnor i slummen, där de klär klädgalgar med tyg, säljer dessa, och på så sätt får pengar till sitt uppehälle.
Strax efter att Ludde och jag kommit, kom ytterligare några barn, och vi satte oss i hotellets trädgård och gjorde bl.a. påskkycklingar av garn, som inköpts i Chinatown.
Plötsligt kände någon en regndroppe, och vi flyttade in under tak. Barnen hoppade i poolen, och för oss andra fortsatte pysslet. Så kom det en åskknall och en blixt, och så regnade det. Gertrud och Fredrik berättade sedan, när de kommit, att det hade regnat som om himlen var öppen, och taxichauffören, som skulle köra dem från sjukhuset, hade begärt 400 Bath för att det regnade. Han hade fått 300, fast resan inte skulle kostat mer än ungefär 100.
Buffén bestod av ägg och sill, gravad lax, skinka, rostbiff, köttbullar, sallader, Janssons frestelse och en ostbricka med mycket frukt. På borden låg färgade ägg till äggpickning, som Ludde vann, och vid alla kuvert fanns godispåsar, större till barnen och mindre till oss vuxna. Lotter såldes, och alla vann, en del mer, en del mindre, men ingen familj blev lottlös. En tipsunda hade arrangerats, och vinnare blev barnen. Ja, jag tror, att alla hade trevligt och tyckte, att det bjöds på god mat. Nu fick ju också familjen träffa andra svenskar, alla med längre erfarenhet av utlandsboende. Det var delägare i familjeföretag, som tillverkade varor för den europeiska marknaden, anställda vid svenska företag och folk anställda vid den svenska ambassaden. Ett par var hemflyttade efter att ha arbetat i nästan fyra år vid ambassaden. De hade, precis som Gertrud och Fredrik tänker göra, hyrt ut sitt hus, och hade nu alltså kommit hem till sin gamla miljö. Nu var de tillbaka på semester. Deras erfarenheter av att hyra ut huset var bara goda. Andra hade kommit till Bangkok efter utlandstjänst i andra länder och var alltså erfarna s.k. expats. En familj hade t.ex. varit i Indien i fyra år. Där märkte vi lite språkförbistring hos barnen och pratade, när vi kom hem, om hur viktigt det är att prata svenska hemma med barnen.
Alltnog: en trevlig kväll led så småningom mot sitt slut, från hotellet beställdes en taxi, vi baxades in, och sedan hjulen skruvats av barnvagnen, gick det att stänga bagageluckan, och före midnatt var vi hemma och i säng. I dag har det varit olika mycket sovmorgon för oss. Mest för Gertrud och Fredrik, som ju måst stiga upp mitt i natten för att göra välling, för att Gertrud inte får amma på tre dagar. Nu måste hon pumpa, så att hon inte ovanpå det andra eländet får mjölkstockning. Bröstpumpen, som vi hade med hemifrån, hade skadats i transporten, så pumpningen blev besvärlig i går kväll, och en ny pump måste inhandlas i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar