Hemma igen.
Julaftons morgon. Klockan är 6.20. Planet från Bangkok landar i Köpenhamn. Inte många passagerare, så det går fort att komma ut. Anja väntar i ankomsthallen och skjutsar mig till Staffanstorp. Där väntar Knut med te och nybakade bullar. Min ena resväska är packad med julklappar, den andra med galgar från Hang-on-projektet i Bangkoks slum. Så nu har jag alltså fler klädhängare till hugade spekulanter. Större delen av innehållet i julklappsväskan skulle till Lund på eftermiddagen, men några småsaker packades upp till Anja och till Eva, som bjöd på fisk och gröt halv 12.
Julafton hos Jerker och Cecilia tillsammans med Cecilias föräldrar och en av systrarna och hennes familj. Många barn, alltså, och mycket trevligt. Linn var först lite avvaktande mot tomten och tyckte det var tryggast att sitta i Jerkers famn, men sedan hon fått en Pippidocka, tinade hon upp och gick själv fram till tomten och hämtade fler paket. Pippidockan verkade bli en kär kompis, men allra intressantast var en verktygslåda med både hammare, såg och borrmaskin. Linn sågade och sågade och lät också oss andra prova på att såga.
En lång dag tog så småningom slut, och jag somnade nästan innan jag lagt huvudet på kudden. Jag hade dock hunnit tömma kattlådan, och i går blev badrummet städat, gran, kyrka och krubba kom på plats, så nu känns det som jul här hemma också.
När jag tänker tillbaka på besöket i Bangkok, känns det som att jag får så otroligt mycket, varje gång jag är där. Samvaron med barnbarnen känns i och för sig som det viktigaste, men de intryck jag får genom olika mer turistiska aktiviteter är också minnesvärda.
Att se Ludde träna och spela ishockey har alltid varit roligt.
Den första träningen jag såg nu verkade ligga under hans nivå, men han var ju på is och fick åka skridskor. I lördags, däremot, gästades klubben av ett par NHL-spelare, som fungerade som tränare. Och då blev det mer fart. Den sista kvarten spelades matcher, tre stycken parallellt på tvären i rinken. Då såg vi Luddes kapacitet. Synd att han inte kan få mer träning.
Weekendutflykten till floden Kwai var en upplevelse. Om jag lär mig hantera tripadviser, så att jag kan rekommendera resmål, så blir det högsta betyg på den båtfärden i nationalparken och besöket vid järnvägsmuseet vid bron. Hotellet, där vi övernattade, hade också varit värt högsta betyg, om det inte varit för den dåliga servicen i restaurangen. Där behöver de lära sig organisation.
Till Bang Sai, drottningens skola för hantverk, som jag hann besöka två gånger och gärna återvänder till igen, skulle jag också ge högsta betyg. Det är inte bara en skola, där det tillverkas saker som säljes, utan också som en vacker hembygdspark med hus från olika delar av Tailand.
River Kwai
Thailand är inte bara sol och bad
onsdag 26 december 2012
Julfirande i Nichada Thani.
Lillejulafton inleddes tidigt, tidigt med att Ludde steg upp klockan 5 för att förbereda sitt tomtande för lillasyster Malin. Julklappar skulle samlas ihop i en säck och tomten skulle ju ha kudde på magen och alla kläder på innan Malin förväntades vakna strax före 7. Om Tomten kom till Malin, så hade han ju också julklappar till Ludde, och det fanns ett par särskilt spännande paket, som kunde vara bra att få så fort som möjligt. När Malin åt frukost dök tomten upp med paket till både henne och Ludde, som sedan var sysselsatt under förmiddagen med lego och långboard, som han med blixtens hastighet kunde skejta kvarteret runt på.
Den inhandlade julmaten förbereddes. Vi hade lyckats få ihop både skinka, rödkål, prinskorv, köttbullar, revbensspjäll och gravad lax, och inte minst potatis för 80:- svenska kronor kilot, ett par små burkar ansjovis i olja(!) och röd(!)lök till Janssons frestelse. När revbensspjällen togs ur ugnen, kom Fredrik på, att vi inte hade någon äppelmos. Häll lite vatten och socker i en panna och tag fram ett äpple, så ska jag skala och skära i småbitar, så kokar vi mos, sa jag. Pannan blev ett stekjärn, så äppelbitarna blev kanderade, men det var så gott, att det kanske blir en ny favorit. Och frestelsen var den dyraste vi någonsin ätit.
Innan vi skulle äta tog vi en tur till poolen, där vattnet var så varmt, att inte ens de i Tailand boende, som klagat på att vattnet varit för kallt tidigare under månaden, ville gå upp. Gertrud tog ett härligt foto på Fredrik, Ludde och Malin i poolen. Det finns nog på hennes blogg och på facebook, men mina kunskaper är för begränsade för att jag ska kunna visa bilder här. - Tidigare bilder har jag fått hjälp att lägga in, men nu finns ingen hjälp tillgänglig.
Efter att vi inmundigat julmaten - risgröt hade vi ätit till lunch tillsammans med Po - hade vi en stunds samvaro innan mr Prayon kom för att köra mig till flygplatsen, och 3/4 av familjen Carleson kunde gå till sängs medan Gertrud övade på sångerna, som hon skulle sjunga i kyrkan på julafton.
Lillejulafton inleddes tidigt, tidigt med att Ludde steg upp klockan 5 för att förbereda sitt tomtande för lillasyster Malin. Julklappar skulle samlas ihop i en säck och tomten skulle ju ha kudde på magen och alla kläder på innan Malin förväntades vakna strax före 7. Om Tomten kom till Malin, så hade han ju också julklappar till Ludde, och det fanns ett par särskilt spännande paket, som kunde vara bra att få så fort som möjligt. När Malin åt frukost dök tomten upp med paket till både henne och Ludde, som sedan var sysselsatt under förmiddagen med lego och långboard, som han med blixtens hastighet kunde skejta kvarteret runt på.
Den inhandlade julmaten förbereddes. Vi hade lyckats få ihop både skinka, rödkål, prinskorv, köttbullar, revbensspjäll och gravad lax, och inte minst potatis för 80:- svenska kronor kilot, ett par små burkar ansjovis i olja(!) och röd(!)lök till Janssons frestelse. När revbensspjällen togs ur ugnen, kom Fredrik på, att vi inte hade någon äppelmos. Häll lite vatten och socker i en panna och tag fram ett äpple, så ska jag skala och skära i småbitar, så kokar vi mos, sa jag. Pannan blev ett stekjärn, så äppelbitarna blev kanderade, men det var så gott, att det kanske blir en ny favorit. Och frestelsen var den dyraste vi någonsin ätit.
Innan vi skulle äta tog vi en tur till poolen, där vattnet var så varmt, att inte ens de i Tailand boende, som klagat på att vattnet varit för kallt tidigare under månaden, ville gå upp. Gertrud tog ett härligt foto på Fredrik, Ludde och Malin i poolen. Det finns nog på hennes blogg och på facebook, men mina kunskaper är för begränsade för att jag ska kunna visa bilder här. - Tidigare bilder har jag fått hjälp att lägga in, men nu finns ingen hjälp tillgänglig.
Efter att vi inmundigat julmaten - risgröt hade vi ätit till lunch tillsammans med Po - hade vi en stunds samvaro innan mr Prayon kom för att köra mig till flygplatsen, och 3/4 av familjen Carleson kunde gå till sängs medan Gertrud övade på sångerna, som hon skulle sjunga i kyrkan på julafton.
torsdag 20 december 2012
Skolavslutning.
I morse gick, eller egentligen skjutsades, Ludde till skolan i pyjamas med sin filt med älgar på, som han fick som baby, kudde och en hel hög böcker, som han inte rimligen skulle hinna läsa i skolan.
Klockan 10 mötte Gertrud och jag och Malin tillsammans med ytterligare ett antal mödrar upp med godsaker till barnens julbord. Det var mycket godsaker men också prinskorvar och kycklingspett. Vi hade gjort chokladpudding och hade också pepparkakor med oss. Mest populärt var godiset i form av polkagriskäppar, machmallows, popkorn och chips. En mycket god chokladmuffins, eller som det kanske ska heta, cupcake, med glasyr och strössel bjöd Ludde mig på för att han inte tyckte om den, kanske för att den smakade mörk choklad och nog inte var så söt som han trodde den skulle vara.
Mrs Mackey, läraren, läste för barnen, när vi kom. Sedan försökte hon med, tycker jag, ganska ringa framgång, få dem att reflektera över värderingar, som de skulle vilja föra över till sina barn. Att reflektera över detta hade de egentligen haft i läxa, men det var nog lite för svårt för 10åringarna. Ludde hade redan i går kväll meddelat mig, att han väl inte kunde veta, vad han gjorde om 20, 30 år, och inte heller om han hade några barn, så därför var uppgiften meningslös. Nåja, de blev ganska snart fria att ta för sig av läckerheterna.
Därefter blev det rast, mödrarna rymde upp i klassrummet och gick hem. Efter rasten hade barnen ytterligare en timme för mys och läsning. I klassrummet fanns ett tält, fast där kunde de naturligtvis inte ligga allesammans, så en del fick väl ligga "utomhus".
Ja, så kan en julavslutning se ut. Lite annorlunda mot hemma för man väl säga.
Nu har Ludde hämtats och skjutsats till Daniel för att leka i eftermiddag. Daniel bor i den västra delen av Nichada Thani, medan vi bor i Raintree Residence i den östra delen. Uppskattat avstånd är 2,5, kanske 3 km. Ungefär mitt emellan ligger skolan.
I morse gick, eller egentligen skjutsades, Ludde till skolan i pyjamas med sin filt med älgar på, som han fick som baby, kudde och en hel hög böcker, som han inte rimligen skulle hinna läsa i skolan.
Klockan 10 mötte Gertrud och jag och Malin tillsammans med ytterligare ett antal mödrar upp med godsaker till barnens julbord. Det var mycket godsaker men också prinskorvar och kycklingspett. Vi hade gjort chokladpudding och hade också pepparkakor med oss. Mest populärt var godiset i form av polkagriskäppar, machmallows, popkorn och chips. En mycket god chokladmuffins, eller som det kanske ska heta, cupcake, med glasyr och strössel bjöd Ludde mig på för att han inte tyckte om den, kanske för att den smakade mörk choklad och nog inte var så söt som han trodde den skulle vara.
Mrs Mackey, läraren, läste för barnen, när vi kom. Sedan försökte hon med, tycker jag, ganska ringa framgång, få dem att reflektera över värderingar, som de skulle vilja föra över till sina barn. Att reflektera över detta hade de egentligen haft i läxa, men det var nog lite för svårt för 10åringarna. Ludde hade redan i går kväll meddelat mig, att han väl inte kunde veta, vad han gjorde om 20, 30 år, och inte heller om han hade några barn, så därför var uppgiften meningslös. Nåja, de blev ganska snart fria att ta för sig av läckerheterna.
Därefter blev det rast, mödrarna rymde upp i klassrummet och gick hem. Efter rasten hade barnen ytterligare en timme för mys och läsning. I klassrummet fanns ett tält, fast där kunde de naturligtvis inte ligga allesammans, så en del fick väl ligga "utomhus".
Ja, så kan en julavslutning se ut. Lite annorlunda mot hemma för man väl säga.
Nu har Ludde hämtats och skjutsats till Daniel för att leka i eftermiddag. Daniel bor i den västra delen av Nichada Thani, medan vi bor i Raintree Residence i den östra delen. Uppskattat avstånd är 2,5, kanske 3 km. Ungefär mitt emellan ligger skolan.
onsdag 19 december 2012
Footmassage och Fredriks födelsedag med biobesök.
Fredriks födelsedag i tisdags firades enkelt hemma med en flera rätters middag tillagad av Puh.
Fredrik arbetade länge i tisdags men kunde komma hem i tid för ett biobesök i går. På önskelistan stod filmen The Hobbit. Puh stannade kvar på kvällen och tog hand om Malin, medan vi andra åkte iväg i golfbilen till Central, det stora varuhuset på golfbilsavstånd, som även inrymmer en stor biograf, och Fredrik fick sitt önskemål uppfyllt. Att även Ludde kan sin Tolkien visade han genom att viskande berätta för mig, vilka de olika figurerna var.
Tidigare på dagen i går hade Gertrud och jag varit på Bamboo Spa och fått footmassage. Jag skriver ordet på engelska, eftersom fotmassage väl skulle vara fotmassage, medan footmassage på Bamboo innefattar, fötter, ben, händer, armar, huvud, hals och axlar. Inte dumt alls med denna behandling i ett mörkt rum med svag österländsk musik i en hel timme och sedan en kopp te av något slag efteråt.
I måndags var jag och tittade på Luddes fotbollsträning direkt efter skolan. Han har nu kommit med i skolans fotbollslag, vilket alla är mycket nöjda med. De tränar två gånger i veckan fram till februari. Sedan ska det bli matcher på lördagar, och det kommer att kollidera med hockeyträningen, så då får vi se, vad som kommer att prioriteras. I dag missar har fotbollsträningen, eftersom han är bjuden på kalas. I går, när vi var på Central, hann vi med att köpa en present. I dag, om en stund, ska Gertrud och jag åka till Central igen för lite julklappsinköp.
Vårt besök på IKEA i förrgår höll jag på att glömma. Dit körde vi för att handla julmat och lyckades bl.a. få köttbullar och lax och en massa ekologiska pepparkakor i bonus. Sillen, som de eventuellt haft, hade andra svenskar tydligen redan handlat upp. Saftsås till risgröten och skinka räknar vi med finns på Villa, den dyra västerländska affären här i Nichada Thani. Fredrik har tittat på skinkan och tycker att den liknar påläggsskinka, men den får duga. På söndag blir det julafton här, innan jag åker hem för att fira jul i Sverige.
Fredrik arbetade länge i tisdags men kunde komma hem i tid för ett biobesök i går. På önskelistan stod filmen The Hobbit. Puh stannade kvar på kvällen och tog hand om Malin, medan vi andra åkte iväg i golfbilen till Central, det stora varuhuset på golfbilsavstånd, som även inrymmer en stor biograf, och Fredrik fick sitt önskemål uppfyllt. Att även Ludde kan sin Tolkien visade han genom att viskande berätta för mig, vilka de olika figurerna var.
Tidigare på dagen i går hade Gertrud och jag varit på Bamboo Spa och fått footmassage. Jag skriver ordet på engelska, eftersom fotmassage väl skulle vara fotmassage, medan footmassage på Bamboo innefattar, fötter, ben, händer, armar, huvud, hals och axlar. Inte dumt alls med denna behandling i ett mörkt rum med svag österländsk musik i en hel timme och sedan en kopp te av något slag efteråt.
I måndags var jag och tittade på Luddes fotbollsträning direkt efter skolan. Han har nu kommit med i skolans fotbollslag, vilket alla är mycket nöjda med. De tränar två gånger i veckan fram till februari. Sedan ska det bli matcher på lördagar, och det kommer att kollidera med hockeyträningen, så då får vi se, vad som kommer att prioriteras. I dag missar har fotbollsträningen, eftersom han är bjuden på kalas. I går, när vi var på Central, hann vi med att köpa en present. I dag, om en stund, ska Gertrud och jag åka till Central igen för lite julklappsinköp.
Vårt besök på IKEA i förrgår höll jag på att glömma. Dit körde vi för att handla julmat och lyckades bl.a. få köttbullar och lax och en massa ekologiska pepparkakor i bonus. Sillen, som de eventuellt haft, hade andra svenskar tydligen redan handlat upp. Saftsås till risgröten och skinka räknar vi med finns på Villa, den dyra västerländska affären här i Nichada Thani. Fredrik har tittat på skinkan och tycker att den liknar påläggsskinka, men den får duga. På söndag blir det julafton här, innan jag åker hem för att fira jul i Sverige.
söndag 16 december 2012
Pa internationellt 40arskalas pa Nichada club.
Fredriks vietnamesiska kollega Ha ar gift med en belgare, och hans 40arsdag firades med ett surpriceparty i lordags. Ett trettiotal vanner hade samlats, Gertrud och Fredrik hade forberett ett par hyllningsaktiviteter, och Ha hade engagerat ett gang transvestiter, som gjorde en mycket uppskattad show, typ After Dark. Tyvarr hade en del gaster redan gatt hem da, men vi som sag dessa vackra, falska kvinnor var imponerade. Fredrik och flera andra man lat sig fotograferas tillsammans med dem. Fredrik med Malin pa armen. Tidigare pa kvallen eller eftermiddagen hade vi hyllat jubilaren gruppvis sjungande egenhandigt skrivna texter till kanda melodier. Sjalv var jag tillsammans med tre andra kalkon och sjong pa melodi blinka lilla stjarna en text som inneholl orden bird, girl, Vietnam och toilet. Iden var Fredriks. Han har gjort det forr, dvs delat in gaster i grupper som far gora en text och framfora den. Gertrud var osaker pa om det skulle fungera bland de har manniskorna, som de inte kande. Men det gjorde det. Och det gjorde den allsång som hon ledde också. Fredrik tog ut födelsedagsbarnet på en promenad medan Ha och alla gasterna övade på Lill Lindfors, var det väl, gamla slagdänga Åh vilken karl på engelska. Sedan sjöng Ha med Gertruds och övriga gästers hjälp för sin man, och det väckte stor munterhet.
Ludde har kommit hem och visat mig, hur man får till å,ä,ö på det här tangentbordet. Jag hoppas, att jag kommer ihåg det till nästa gång jag skriver. Att Ludde kommit hem betyder också, att jag nu lyssnar på spotyfy medan han äter mellanmål bestående av kycklinglår och sticky rice.
I går beökte vi tillsammans med Ha och Toon, 40åringen och ett par av deras vänner, belgare, bosatta på SriLanka en favoritrestaurang belägen på floden och vårens semester på SriLanka började planeras.
Nu känns det som om jag kan behövas för Ludde, som börjat göra läxor.
Fredriks vietnamesiska kollega Ha ar gift med en belgare, och hans 40arsdag firades med ett surpriceparty i lordags. Ett trettiotal vanner hade samlats, Gertrud och Fredrik hade forberett ett par hyllningsaktiviteter, och Ha hade engagerat ett gang transvestiter, som gjorde en mycket uppskattad show, typ After Dark. Tyvarr hade en del gaster redan gatt hem da, men vi som sag dessa vackra, falska kvinnor var imponerade. Fredrik och flera andra man lat sig fotograferas tillsammans med dem. Fredrik med Malin pa armen. Tidigare pa kvallen eller eftermiddagen hade vi hyllat jubilaren gruppvis sjungande egenhandigt skrivna texter till kanda melodier. Sjalv var jag tillsammans med tre andra kalkon och sjong pa melodi blinka lilla stjarna en text som inneholl orden bird, girl, Vietnam och toilet. Iden var Fredriks. Han har gjort det forr, dvs delat in gaster i grupper som far gora en text och framfora den. Gertrud var osaker pa om det skulle fungera bland de har manniskorna, som de inte kande. Men det gjorde det. Och det gjorde den allsång som hon ledde också. Fredrik tog ut födelsedagsbarnet på en promenad medan Ha och alla gasterna övade på Lill Lindfors, var det väl, gamla slagdänga Åh vilken karl på engelska. Sedan sjöng Ha med Gertruds och övriga gästers hjälp för sin man, och det väckte stor munterhet.
Ludde har kommit hem och visat mig, hur man får till å,ä,ö på det här tangentbordet. Jag hoppas, att jag kommer ihåg det till nästa gång jag skriver. Att Ludde kommit hem betyder också, att jag nu lyssnar på spotyfy medan han äter mellanmål bestående av kycklinglår och sticky rice.
I går beökte vi tillsammans med Ha och Toon, 40åringen och ett par av deras vänner, belgare, bosatta på SriLanka en favoritrestaurang belägen på floden och vårens semester på SriLanka började planeras.
Nu känns det som om jag kan behövas för Ludde, som börjat göra läxor.
torsdag 13 december 2012
Heldagsutflykt med mr Prayon.
Onsdag morgon hamtade mr Prayon mig. Mr Prayon ar en taxichauffor, som blivit nagot av privatchauffor i familjen. Vi hade tre mal.
Det forsta var drottningens skola for hantverk. Dar visade mr Prayon runt bland de gamla husen representerande olika delar av Tailand. Vissa hus visade bara hur man levde, som ett hembygdsmuseum. I andra var det forsaljning av olika hantverk.
Fran skolan korde vi till den gamla huvudstaden Ayutaya, dar jag vandrade runt med horlurar och fick mig till livs en hel del av Tailands historia. Sedan blev det tempelruiner och ett fungerande tempel innan farden stalldes mot sommarpalatset i en park som paminde mycket om de magnifika parker jag besokt vid slott i Ryssland, St Peterburg, och Sans Souci. Nar jag sa det till Gertrud pa kvallen, sa menade hon, att den ocksa har likheter med Kungsparken i Malmo, som visserligen ar valdigt mycket mindre, och det ar val sa, att det var den stilen som var forharskande, nar parkerna anlades.
Hela dagen var vi ivag, och nar vi kom hem, var jag full av intryck, som behovde smaltas. Tank vilka enorma tempel man byggt! Men nar jag fick fragan, vad som varit intressantast, maste jag svara, att gamla huvudstader, tempel och slott i all ara, men intressantast var hantverksskolan. Dit vill jag igen.
Onsdag morgon hamtade mr Prayon mig. Mr Prayon ar en taxichauffor, som blivit nagot av privatchauffor i familjen. Vi hade tre mal.
Det forsta var drottningens skola for hantverk. Dar visade mr Prayon runt bland de gamla husen representerande olika delar av Tailand. Vissa hus visade bara hur man levde, som ett hembygdsmuseum. I andra var det forsaljning av olika hantverk.
Fran skolan korde vi till den gamla huvudstaden Ayutaya, dar jag vandrade runt med horlurar och fick mig till livs en hel del av Tailands historia. Sedan blev det tempelruiner och ett fungerande tempel innan farden stalldes mot sommarpalatset i en park som paminde mycket om de magnifika parker jag besokt vid slott i Ryssland, St Peterburg, och Sans Souci. Nar jag sa det till Gertrud pa kvallen, sa menade hon, att den ocksa har likheter med Kungsparken i Malmo, som visserligen ar valdigt mycket mindre, och det ar val sa, att det var den stilen som var forharskande, nar parkerna anlades.
Hela dagen var vi ivag, och nar vi kom hem, var jag full av intryck, som behovde smaltas. Tank vilka enorma tempel man byggt! Men nar jag fick fragan, vad som varit intressantast, maste jag svara, att gamla huvudstader, tempel och slott i all ara, men intressantast var hantverksskolan. Dit vill jag igen.
Malin 1 År gammal
 |
| Malin Elma Esmaralda 2011-12-11 |
 |
| Storebror visar hur man öppnar paketer |
 |
| Malin läser Spöket Laban |
AnnaMarias recept pa bloggen Ginger och jag, pepparkakor och glasstarta. AnnaMarias mjuka pepparkaka var vi tvungna att andra lite vad det gallde kryddor, eftersom vi saknade sadana. Dock hade vi en fran
Sverige medford pase gloggkryddor. Den koktes upp i vin, och kakan smaksattes med en sked av denna glogg. Det blev gott. Kalaskakorna uppskattades av en Nyzeelandsk och en Kenyansk mamma.
Fodelsedagsbarnet uppvaktades med presenter, som hon uppskattade fran tidig morgon till laggdags. En del paket hade ocksa intressanta snoren
December i Bangkok.
Det har inte blivit nagot bloggande den forsta veckan i Bangkok. Den har varit innehallsrik, och jag ar inte overens med denhar datorn. Naja, jag ska forsoka.
Jag anlande och blev hamtad pa flygplatsen av Fredrik i onsdags. Val hemma i Nichada blev det uppackning av saval det stora specialbagaget, som tullaren accepterat som julklappar till barnen, som av de delar av resvaskans innehall, som skulle till kylskapet.
bagaget inneholl ju saval glogg som pepparkakor, pepparkaksdeg och ost. Vad som daremot saknades var min medicin, levaxin.
De tva foljande dagarna blev lite hektiska i jakten pa medicin. Mail till doktorn i Staffanstorp, skype med min bror och svagerska och kontakt med forst den lokala kliniken har i Nichada och sedan det stora sjukhuset, Baumrundgard, i Bangkok, eftersom lakarbesok dar maste till for att jag skulle kunna fa medicin. Allt loste sig pa fredagen, da jag besokte det stora sjukhuset och aterigen imponerades. Efter lakarbesoket till kassan for att betala, ett par minuters vantan pa medicinen och si, allt var klart pa inte mycket mer an en timme och till en kostnad som inte var mer an ett specialistlakarbesok i Sverige. Taxiresan till och fran sjukhuset tog daremot tid.
Den medicin jag fatt fick inte kombineras med kalcium eller jarn, sa min frukost har darefter fram till i dag bestatt av te och smorgas. I gar kom medicin fran Sverige, sa i dag har jag atit mjolk och flingor.
I fredags, pa formiddagen, fore mitt lakarbesok, hade Nichadadamerna ordnat en rundtur till julsmyckade amerikanska hem. Och de hemmen var smyckade!! Julgranarna var manga, julkrubborna likasa, och fantasin visste inga granser. Det var alltsa inte sa, att man hade en julgran och en krubba. Nej, det handlade om manga, olika manga, men manga, i varje hus. Det hela var ett led i en valgorenhetsaktivietet och avslutades med buffe till vilken alla hade bidragit och en samtidig basar, dar overskottet gick till valgorenhet, barnhem, tror jag. Dessutom kostade ju naturligtvis deltagandet. Aven golfbilarna, som vi for runt i, var i manga fall julsmyckade.
I lordagsmorse for vi, hela familjen, ivag till floden Kwai. Pa vagen stannade vi till en en liten by, framst for att Malin skulle fa mat. Vi gick in under tak, dar det stod nagra bord och fanns nagra kvinnor. Vi kunde inte avgora, om det var ett offentligt stalle eller privat, men vi blev mycket val mottagna och bjudna pa mat. Nar vi ville betala, sa de bestamt nej, sa till slut fick
fredrik lamna ett par hundralappar (inte manga kronor) till Budda.
Vid floden fanns ett museum, som visade hur jarnvagen byggts av krigfangar och en enorm krigskyrkogard. Vi kunde ocksa aka tag over bron. Mycket intressant.
Ytterligare nagra mil fick vi kora innan vi kom till hotellet, dar vi bestallt overnattning. Ludde hade sett fram emot djungeln, och hotellet lag i djungeln vid floden, hade en vanlig pool och en spaavdelning i anslutning till en varm kalla. Vi bodde i tva poolvillor och kunde alltsa bade pa kvallen, nar vi kom, och pa morgonen, innan vi akte, ga direkt ut i poolen. Inte illa.
Pa hemvagen stannade vi till for en batfard pa floden. Helt underbart!
Nu har klockan blivit sa mycket, att jag maste sluta for att fa min simtur innan det blir morkt.
Malins fodelsedag och min dagsutflykt tillsammans med mr Prayon far alltsa vanta.
Det har inte blivit nagot bloggande den forsta veckan i Bangkok. Den har varit innehallsrik, och jag ar inte overens med denhar datorn. Naja, jag ska forsoka.
Jag anlande och blev hamtad pa flygplatsen av Fredrik i onsdags. Val hemma i Nichada blev det uppackning av saval det stora specialbagaget, som tullaren accepterat som julklappar till barnen, som av de delar av resvaskans innehall, som skulle till kylskapet.
bagaget inneholl ju saval glogg som pepparkakor, pepparkaksdeg och ost. Vad som daremot saknades var min medicin, levaxin.
De tva foljande dagarna blev lite hektiska i jakten pa medicin. Mail till doktorn i Staffanstorp, skype med min bror och svagerska och kontakt med forst den lokala kliniken har i Nichada och sedan det stora sjukhuset, Baumrundgard, i Bangkok, eftersom lakarbesok dar maste till for att jag skulle kunna fa medicin. Allt loste sig pa fredagen, da jag besokte det stora sjukhuset och aterigen imponerades. Efter lakarbesoket till kassan for att betala, ett par minuters vantan pa medicinen och si, allt var klart pa inte mycket mer an en timme och till en kostnad som inte var mer an ett specialistlakarbesok i Sverige. Taxiresan till och fran sjukhuset tog daremot tid.
Den medicin jag fatt fick inte kombineras med kalcium eller jarn, sa min frukost har darefter fram till i dag bestatt av te och smorgas. I gar kom medicin fran Sverige, sa i dag har jag atit mjolk och flingor.
I fredags, pa formiddagen, fore mitt lakarbesok, hade Nichadadamerna ordnat en rundtur till julsmyckade amerikanska hem. Och de hemmen var smyckade!! Julgranarna var manga, julkrubborna likasa, och fantasin visste inga granser. Det var alltsa inte sa, att man hade en julgran och en krubba. Nej, det handlade om manga, olika manga, men manga, i varje hus. Det hela var ett led i en valgorenhetsaktivietet och avslutades med buffe till vilken alla hade bidragit och en samtidig basar, dar overskottet gick till valgorenhet, barnhem, tror jag. Dessutom kostade ju naturligtvis deltagandet. Aven golfbilarna, som vi for runt i, var i manga fall julsmyckade.
I lordagsmorse for vi, hela familjen, ivag till floden Kwai. Pa vagen stannade vi till en en liten by, framst for att Malin skulle fa mat. Vi gick in under tak, dar det stod nagra bord och fanns nagra kvinnor. Vi kunde inte avgora, om det var ett offentligt stalle eller privat, men vi blev mycket val mottagna och bjudna pa mat. Nar vi ville betala, sa de bestamt nej, sa till slut fick
fredrik lamna ett par hundralappar (inte manga kronor) till Budda.
Vid floden fanns ett museum, som visade hur jarnvagen byggts av krigfangar och en enorm krigskyrkogard. Vi kunde ocksa aka tag over bron. Mycket intressant.
Ytterligare nagra mil fick vi kora innan vi kom till hotellet, dar vi bestallt overnattning. Ludde hade sett fram emot djungeln, och hotellet lag i djungeln vid floden, hade en vanlig pool och en spaavdelning i anslutning till en varm kalla. Vi bodde i tva poolvillor och kunde alltsa bade pa kvallen, nar vi kom, och pa morgonen, innan vi akte, ga direkt ut i poolen. Inte illa.
Pa hemvagen stannade vi till for en batfard pa floden. Helt underbart!
Nu har klockan blivit sa mycket, att jag maste sluta for att fa min simtur innan det blir morkt.
Malins fodelsedag och min dagsutflykt tillsammans med mr Prayon far alltsa vanta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)