Christmas reading och julkalas

Lördagen blev en festdag med början på ett hotell, som hade dekorerat en hel våning till julkalas med massor av godis och kakor och det mest matnyttiga, som var goda sandwiches. Clowner, en trollkarl och tomten underhöll barnen, och vi lät oss alla väl smaka av godsakerna. Efter kalaset på hotellet, fortsatte vi hemma hos vännerna Jejja och Mattias, som bor i en lägenhet i ett högt hus med pool på en terass någonstans mitt i huset. De bor precis vid barnens skola, så det är nästan likabra som i Nichada, fast det är inne i stan.
I söndags var vi bjudna till ett annat svenskt par, Moa och Johan. De bor här i Nichada sedan ett och ett halvt år. De hade bakat och gjort gjort julgodis, som vi hjälpte till att äta upp, innan de skulle åka hem till Sverige och fira jul
I kväll är Gertrud och Fredrik på SVEA+fest. Jag har nattat Malin och sitter och väntar på Linn och Jerker, som ska landa i Bangkok om en timme och förhoppningsvis är här om två eller två och en halv timme. Med bangkoktrafiken vet man aldrig. Det kan också ta längre tid. De ska ju också få ut bagage och, inte minst, komma igenom säkerhetskontrollen, som kan ta lång tid.
Nu tar jag en mugg te medan jag väntar. 

Malin och mormordag

I dag var det skolavslutning och för Malin betydde det pyjamasparty i skolan. När hon kom hem byttes nattlinnet mot klänning. Klänningen som hon ville ha på sig är sydd i samma blåblommiga tyg som en tunika som jag har, och den tyckte hon då, att jag skulle ha på mig. Således likadant klädda gick vi iväg för att först äta glass och sedan få fotmassage respektive manikyr och pedikyr. Min fotmassage har börjat bli riktigt skön, fast det fortfarande gör lite ont. De första gångerna gjorde det nästan bara ont. Och jag rör mig lättare. Så massagen har gjort nytta. Nu ska jag bara få till lite helkroppsmassage också.
Det har varit mulet hela dagen i dag, så Gertrud avrådde i princip från simtur i polen i dag. Nu verkar det som om solen försöker ta sig igenom molnen, men det är möjligt, att vattnet ändå är så kallt,att det inte är bra för mig. Kallt handlar nog om åtminstone 25 grader, jag vet inte, men mina känsliga muskler och leder vill kanske ändå ha varmare, än det kan antas vara i dag. Ja, jag avstår nog.
Gertrud mår inte bra i dag. Det går någon konstig virus som ger illamående och huvudvärk en natt och en dag, och det är nog den som drabbat henne. Vi försöker att umgås så lite som möjligt med henne.

Terminen närmar sig sitt slut

Terminens näst sista dag är det olympiska spel för middleshooleleverna. Detta innebär en extra tidig morgon här i huset i Rain Tree. Ludde ska nämligen vara i skolan för att krigsmålas redan halv sju. Tio minuter över sju åker Gertrud och Malin och jag iväg i golfbilen. Tät trafik förväntas, och Gertrud släpper högst otillåtet av mig och Malin vid ett övergångsställe vid en grind, som bara är öppen i första hand för cyklande elever just vid skolstarten på morgonen och på eftermiddagen, när skolan slutar. Själv kör hon vidare i golfbilskön och in genom huvudentren till skolan och parkerar. På väg till sitt klassrum kommer Malin ihåg, att hon glömt sin ryggsäck, så när Gertrud kommer, strax före halv åtta, får hon tala om för Malins fröken, att ryggsäcken glömts, och att felet var hennes.
Malin lämnas, och Gertrud och jag går för att bevista de olympiska spelens öppningsceremoni, där Ludde tillsammans med några av sina kamrater ska dansa nyzeeländsk hakadans. En lärare med nyzeeländskt ursprung ska lämna skolan, och killarna har som en hyllning till honom tränat in en haka. )Jag tror det heter så=. Jaha, detdär skulle föreställa en parantes.
Ceremonin inleds, liksom alla evenemang, med Thailands nationalsång, en hyllning till kungen. Sedan följer också Nya Zeelands nationalsång, och så blir det parad av fanor, som det tycksfrån hela världen. Sedan följer musik, gymnastikuppvisning  och slutligen en humoristisk nyzeeländsk  presentation av fyra lärare, en som på skatebord stakade sig fram som på en flod, en som drog en krokodil och två som spelade rugby. Fanbärarna ställde upp för att lämna gymnastiksalen, tillsammans med den olympiska elden, och vi gick ut för att från åskådarplats se ungdomar, varav två tillhör Luddes kompisgäng, springa med facklan på löparbanan runt idrottsplatsen för att slutligen lämna över den till den pojke, som tände elden. därefter vidtog tävlingar, som skulle pågå hela dagen.
Vi körde hem, och nu har Gertrud kört tillbaka till Malins klass, som ska ha avskedsparty för en flicka, som ska flytta.
I går var Gertrud och jag på den tredje konserten sedan jag kom hit för lita mer än två veckor sedan. Nu var det elementaryschooleleverna, som bjöd på konsert.
Det är ett fantastiskt arbete som läggs ner på alla dessa aktiviteter. Både föräldrar, lörare och elever lägger ner arbete, som vi inte kan föreställa oss hemma i Sverige. I eftermiddag gör Gertrud ett pass i Boosterhuten )ja, detuttalas i allafall ungefär så=, som är en försäljningsverksamhet,som inbringar ganska mycket pengar till skolans aktiviteter.
Puh hämtar så småningomMalin, och jag funderar på en fotmassage till i eftermiddag. Att mina ben får massage gör nytta, och jag har därför fått masserat dem flera gånger. I morgon tror jag, att jag vill ha en helkroppsmassage. Hotstone, tror jag.

Deckan som gick var fylld av aktiviteter.
Fast först en rättelse. Det var rugby Ludde spelade. Så det är rugby, som jag nu vet, vad det är,
Den gångna veckan var det också konsert på ISB denna gången var det highschooleleverna som bjöd på en fantastisk konsert. Först var det en allmän del som inleddes med Royal maritime march och sedan bl a innehöll verk av Bach. Sedan omgrupperades det på scenen och under tiden sjöng vi julsånger. Sedan blev det en jättefin jazzkonsert.
Fredag, lördag och söndag var det födelsedagsfirande, först i skolan, sedan hawaipoolparty för Malin på lördagsmiddagen och poolparty för Fredrik )en vecka i förväg på kvällen. Det hade putsats och fejats och fixats med möbler och belysning, och det hadelagats mat........... Och Ludde var discjockey och fick mycket beröm.
I går, söndag, var det Malins födelsedag, och hon fick välja mat, vilketfick till följdatt det blev hämtmat från Mac Donalds till lunch och ett restaurangbesök vid Nichada Lake på kvällen.
Idag har Gertrud och jag först varit på Christmas Factory, en nästan otrolig affär. där det fanns både intressanta och trevliga prydnader och thai och american prydnader, som för mig bara är för mycket. Sedan hämtades Malin på skolan, och vi körde till sömmerskan. Malin fick hämta en ljusblå klänning, som hon önskat. Jag hade beställt ett par kjolar, en mörkblå och en vinröd i linne, men de var, tyckte Malin, inte så fina. Ljusblått är finare.
Nu ska jag gå till poolen för en simtur. På onsdag eller torsdag, vilket det nu var, blir det konsert på skolan igen. På lördag ska vi besöka en svensk familj inne i Bangkok och tillsammans med dem göra någonting, som jag inte har riktigt klart för mig vad.
Slut för idag.

November-december 2016

Den 28 November landade plane fran Kopenhamn nastan en timme fore beraknad tid, sa jag kom ganska tidigt till Nichada, trots att morgontrafiken hade borjat komma igang nar vi var halvvags.
Jag sov ett par timmar. Under flygresan hade jag bara fatt ett par tupplurar pa nagra minuter.
Dethar ar svart, inte bara att skriva utan att formodligen ocksa att lasa. Alltsa en kort resume.
Tisdagkvall middleschoolconcert. 6ornas, 7ornasoch 8ornas storband spelade till den dode kungens ara. 6orna hade bara spelat den har terminen och inledde med ett par stycken. Efter det spelade 7orna, och sedan avslutadeLuddes arskurs. De inledde med Just a closer walk with you, och jag blev sa rord. Den tillhor ju mina favoriter och har varit ett vanligt inslag pa konserter som knut och jag varit pa under arens lopp. Sedan spelade de nagot som kungen skrivit sjalv. De var mycket duktiga.
Under veckan som foljde blev det fotmassage, sommerskebesok och dagliga simturer i poolen.
Denna veckan har vi varit pa bibliotekstimme med Malins klass och last sagor forbarnen sedan de forst fatt sjunga med den helt underbare larare, som star for de timmarna.
Igar var det basebollmatch mellan tva av deinternationella skolorna. Tva matcher spelades, och Luddes lag vann den ena och den andra skoalan den andra. Sa nu vet jag, hur baseboll spelas.
I kvall ar det konsert pa skolan igen. Nu ar det highschoolelever, som ska spela. .det blir till att kla sig i svart kjol och svartvit blus igen. I gar var Camilla, Fredrik och jag pa Central far att gora nagra inkop. Vi hade inte klatt oss i svart, och jag kande mig sa felkladdd i min bla batikklanning i den nastan helsvarta miljon i varuhuset.
Forberedelserna for Malins och Fredriks fodelsedagskalas upptar den mesta tiden nu. Malin ska bjuda klassen pa lussekatter i morgon, sa Gertrud satter en deg nu. Pa lordag blir det barnpoolparty mitt pa dagen och sedan barberque for de vuxna som firar den blivande 45aringen pa kvallen.
Nu ar jag trott pa att skriva pa denhar datornsa nu blr det inte mer.

Siesta afterschoolpoolpartyt i eftermiddag

Sista fredagen innebär ocksä Sista afterschoolpoolpartyt i eftermiddag. Först har vi varit pä ISB och hälsat pä Ludde och i Bosterhuten, där Gertrud inte arbetar i dag  men som regel varannan fredag, och ätit lunch i ISBs matsal. Efter att vi varit på ISB körde vi till sömmerskan och hämtade mina nya fina kläder. Så nu väntar jag bara på tillfälle att använda dem.
Det är varmt igen nu, så vi antar, att den thailändska vintern är slut nu och temperaturer över 30 grader är att vänta.
Nu går jag och klär mig i baddräkt, så kanske jag hinner simma mina 20 sträckor, innan Malins båda lekkamrater slutar skolan och det blir mer stoj i poolen.
I kväll ska det bli indisk middag hos Subriya och Magesh.

Tiden går fort.

Sedan jag skrev senast har det hänt mycket, men gertruds dator har klappat ihop, och det är den jag brukar använda. Vi var fyra dagar i Khao Lak, Gertrud och jag. Vi bodde på ett jättefint hotell med direkt utgång till pool från rummet. Det var lyxigt. Hotellet låg tre hundra meter från stranden, så det blev poolen och simning där, eftersom mitt onda knä inte ville gå så långt. På kvällarna gick vi ändå ner till stranden och åt middag på en resturang i underbar solnedgång. En kväll gick jag i och badade, men då fick Gertrud faktiskt hjälpa mig upp, eftersom vågornas kraft och sanden, som jag sjönk ned i, var för mycket för mina svaga benmuskler. En dag fick jag härlig massage på stranden, och samma kväll var det också en eldshow på stranden. Den showen var imponerande. Ett gäng unga killar, varav den yngste nog inte var mer än i tioårsåldern, hanterade facklor på ett fantastiskt sätt. Sedan vi kommit tillbaka till Nichada har vi haft ett fullspäckat program. Jag hade ett par önskemål, och Gertrud kom på, att vi skulle kunna kombinera mina önskemål med att visa nyinflyttade Subriya drottningens hantverksskola, som vi alla tycker mycket om. Så vi åkte med mister Prayon och tillbringade en halv dag i den vackra hembygdsparken, i skolans lokaler, där vi bl annat såg underbara tyger växa fram, siden handmålas och både glas och lera formas, och slutligen i det stora, vackra hus, där de mest underbara på plats och av tidigare elever tillverkade föremål fanns till försäljning. Och vi handlade naturligtvis. Priserna är oförskämt låga, men ändå bidrar man genom att handla till det goda syfte, som skolan har, nämligen att lära ut det thailändska hantverket och ge människor på landsbygden, som inte helt kan försörja sig på sina lantbruk, försörjning. I går åkte vi till Jim Thompson igen, och i dag har vi varit i slummen, klongen, och köpt klädgalgar hos Annika och hennes adepter i Hang on hangers. Från Hang on Hangers gick vi till en restaurang, som drivs av en svensk kvinna, adopterad från Thailand. Hon har växt upp i Helsingborg och har i vuxen ålder sökt sina thailändska rötter, hittat sin biologiska familj och driver nu en verksamhet, där hon sysselsätter sina systerdöttrar. Vi åt köttbullar och drack kaffe med fastlagsbullar där. Nu är det kväll, familjen har ätit middag, Ludde har skypat med kompisar hemma i Sverige, Malin har lagt pussel och nattas nu, och jag känner också för att krypa till kojs. I morgon får jag väl fortsätta lära mig hantera Ipaden.

Foot- and handspa m.m.
I dag har jag lyxat till det riktigt. Jag har varit på Panipas och fått både foot-and handspa och manikyr och pedikyr. Mitt besök där i dag påminde mig om Gertruds och mitt första besök där för fyra år sedan. Vi fick då frågan "Pallafin madame?", något som vi inte alls förstod. När jag i dag fick frågan, om jag ville ha parafinbehandling, visste jag både vad det var, och att "pallafin" var parafin. Jag ville ha det och satt sedan inpackad i plastpåsar och världens allra sötaste tossor och vantar i en kvart. Behandlingen innebar också, att jag fick en viss ersättning för footmassagen, som jag nu avstått ifrån ett par dagar. Efter den första köpte jag ett paket om fem plus en gratis, som jag sprider ut under min vistelse.
Innan jag gick till Panipas, hade jag tillbringat nästan 2½ timme vid den stora poolen, som jag den första timmen hade helt för mig själv och sedan delade med en person. Tänk er: jag hade en 50-meters bassäng för mig själv. Andra hade kanske inte förstått, att det efter fyra kalla dagar var fullt möjligt att simma i poolen igen.
Utsikten från poolområdet över sjön hade förändrats sedan jag var här i fjor. På vänster sida om sjön var ett flerfamiljshus i omkring 10 våningar färdigtställt. På höger sida fanns ett nytt flerfamiljshus till, kanske 8 våningar högt. Och mitt fram, tvärs över sjön höjer sig nu Nichada Tower, som har 22 eller möjligen 23 våningar. Från att ha varit ett samhälle med nästan bara låg bebyggelse, har Nichada nu fått flera höga hus, och folkmängden måste ha ökat avsevärt.
Efter flera dagars abstinens kunde jag inte nöja mig med simturen i stora poolen utan badade sedan med barnen i den lilla poolen på eftermiddagen.

Ja, det har alltså varit kallt i fyra dagar. Det betyder, att det varit ungefär som normal sval svensk sommar, kanske ner till 14 grader någon natt och ett par, tre grader varmare på dagen. Det har betytt, att vi inte har behövt AC, vilket i sin tur betytt, att det varit tyst inomhus. Annars susar AC:n jämt. Det har också betytt, att barnen varit ute och lekt, och vi har blivit varse, att det faktiskt bor flera barn i de ca 20 husen i Raintree Residence. Fredrik har två kollegor här, den nyinflyttade indiska familjen, som kom från Köpenhamn strax före jul, en dansk-canadensisk-eller-amerikansk familj i huset mitt emot, som nog bott här i gott och väl ett år. De fanns här i alla fall, när jag var här i fjor i januari också. Och så har nyligen en kinesisk-canadensisk kollega med familj flyttat in i compounden (jag tror det är så de här små byarna i byn kallas) intill.
Vi har i kväll besökt en liten restaurang strax utanför gaten tillsammans med den indiska familjen, Magesh (eller hur det nu ska stavas), Subriya och Varun. Jag åt en väldigt god kycklingrätt, som kostade mindre än 90 svenska kronor. Före huvudrätten, som vi valt olika, serverades två goda förrätter, en som var tacoskal, som doppades i ett par olika såser, och en som var väldigt goda kycklingvingar. Det var alltså inte thaimat, som jag har lärt mig är billigt, men ändå, tycker jag, jämfört med vad vi får betala hemma, mycket prisvärt. Och gott.
Nu kallar nog sängen. Aircondition är igång igen, och nu gäller stängda fönster.

Januari 2016
Efter en vecka i Nichada Thani har jag landat och tar mig samman och skriver lite.
Veckan började i racerfart. Jag hade knappast hunnit hit förrän semestrande svenska vänner kom på besök för lunch och middag. Middagen intogs på favoritrestaurangen River Tree Restaurant och bestod av ett antal thailändska rätter, vant utvalda av Fredrik, som sedan föreslog en underbar sorbet till dessert.
Dagen efter kom ett antal av Fredriks kollegor från Köpenhamn och Bangkok på middag, som inleddes med plockmat som Puh gjort vid köksbordet, varefter middagen avnjöts på Nichada Clubs restaurang.
Eftersom inte alla tänkta gäster kunde komma p.g.a. stressen i arbetet, fick vi överbliven mat med oss hem från restaurangen, och i onsdags kom hustrun och sonen till en nyinflyttad kollega till Fredrik och hjälpte oss att äta upp den överblivna maten.
Torsdagen blev min första pooldag, och i fredags hade vi picnic med barnen vid poolen. Barnen var den ovan nämnde sonen till Fredriks kollega, Varun, en brittisk flicka vid namn Sharlette, och så Malin. När Ludwig kom från skolan stannade han till och sa hej men fortsatte sedan till sina kompisar. Vi hade en skön eftermiddag.
I lördags ägnade vi ganska mycket tid åt reseplanering. Dels gällde det att hitta ett lämpligt hotell och transport till Koh Samet, när Malins gudmor Lena med familj kommer i slutet av den veckan, då jag åkt hem, och dels gällde samma sak för Gertruds och mina fyra dagar i Kao Lak i nästa vecka. Allt fixades och jag ser nu fram emot en minisemester i Kao Lak. Det är förvånande vad mycket man kan få för pengarna här. Fast så är Gertrud och Fredrik också duktiga på att leta och hitta.
Söndageftermiddag åkte Gertrud, Fredrik. Malin, Ludde och två av hans kompisar tillsammans med Varun och hans föräldrar till ett nyöppnat lekland med studsmattor, medan jag tillbringade eftermiddagen vid poolen och simmade 20 sträckor.
I går var jag med Gertrud på pokenonpartaj hos en av danskorna här. Pokenon är ett spel, som de skandinaviska fruarna brukar ägna sig åt en gång i månaden. Det är ett mellanting mellan kortspel, bingo och paketspelet, som vi brukar ägna oss åt nyårsafton.
I dag har vi varit hos en sömmerska och lämnat tyg, som legat här och väntat på att bli sytt, så nu ska jag få lite nytt i klädväg med mig hem. För att få användning av de nya plaggen måste jag kanske aktivera mig lite mer och på nytt sätt där hemma. Kjolar i siden är ju inte det, som jag använder mest hemma, där långbyxor blivit det, som används mest. Men här är det ju full rulle.
Och i morgon bär det av till Jim Thomsons outlet. Jag har ju besökt Jim Thomsons House, museet, två gånger, men aldrig outleten, där Gertrud handlat tyget till sina vackra gardiner i Trelleborg. Det ska bli roligt att se alla de vackra tygerna, som hon pratar om.
Ja det var det. Nu är det snart middagsdags, solen värmer och temperaturen har stigit. Gårdagens 16 grader är nu ett minne blott, och kanske kan långbyxorna få stanna i garderoben i morgon och poolen åter få besök.