Hos skräddaren i Bangkok

Om kläderna, som jag fick sydda i Khao Lak, har jag ännu inte skrivit. Men så här var det: Jag såg ett skrädderi, trodde jag, utanför hotellet. Det visade sig, att det bara var ett skyltfönster, och att skrädderiet låg mer centralt. När jag bad i receptionen om hjälp att skaffa en taxi för att åka dit, ringde de direkt till firman, Mr Singh`s fashion gallery, och de skickade en bil att hämta mig. Jag beställde en dräkt, en kjol med tillhörande top, ett par toppar till och en skjortblus. Dagen efter provade jag, och dagen innan jag skulle resa hem till Nichada Thany skulle allt levereras till hotellet. Det gjordes också, men inte på den tid som överenskommits utan först gott och väl en halv timme senare, sedan jag ringt och frågat, var de blev av. Jag fick veta, att det var problem med jackan, och att den skulle levereras senare på kvällen. Så gjordes också, men så sent att jag lagt mig och därför hämtade den i receptionen först vid utcheckningen. Det var verkligen problem med en. Den var för stor över axlarna och för trång över skuldrorna, ärmarna var också för trånga, och över magen fattades 5 cm. Och den hade jag provat dagen innan, då skräddare mätte och ritade.
Nåväl: jag mailade dem, fick inget svar, ringde, och fick veta, att jag kunde lämna in jackan i deras huvudaffär i Bangkok, så skulle det fixas. Jag protesterade mot att jag skulle ha besvär att åka till Bangkok, och då kunde jag skicka den. Jag fann vid närmare eftertanke, att det kanske kunde vara en fördel att åka till skräddaren och bli ordentligt mätt igen, innan de började klippa och sy. Så Gertrud, Malin och jag åkte med Num, när han hämtade Fredrik och kollegan Ha. Eftersom vi hade gott om tid innan affären skulle öppna, föreslog Ha ett besök i ett tempel innan vi skulle lämna av henne och Fredrik. Det var en hit! Medan Ha gick in i templet för att be, strosade vi omkring i den vackra omgivningen. Ha tyckte sedan, att jag skulle gå in i templet, så det gjorde jag. Men för att inte störa alla de bedjande människorna stannade jag en liten bit innanför dörren och använde inte kameran. När jag kom ut igen, kom Fredrik springande mot mig och bad att få kameran. I vattnet mellan templet och det bredvidliggande klostret simmade ett djur, som kan ha varit en leguan. Det fanns också tre små springvatten, och vid det ena en sinnrik liten turbin, som förmodligen drev springvattnen, och kanske mer än dem.
Sedan körde vi till FN för att släppa av Ha och Fredrik, och då fick vi se den stora, fina FN-byggnaden. Därefter körde Num oss till skräddaren i ett distrikt, där det fanns många skräddare. Vi fick veta, att skräddarna ofta är indier. Det kan ju mr Singh också vara, fast ingen av dem, som vi träffade i affären, var det. Affären hade inte öppnat, när vi kom dit, så Num visade oss till ett varuhus en liten bit därifrån. Där höll butikerna på att öppna, och vi kunde i en restaurang inta en andra frukost bestående av sticky rice och mango. När klockan hade passerat 9 med råge, tog vi oss till skrädderiet. Då var det ett myller på gata och trottoar, och vi var tacksamma, att Malin bars i bärschal och inte låg i vagn. Utrymmet att gå på var inte stort, och alla dofter blandades. Hos skräddaren var vi väntade, och jag blev mätt och lovad en ny jacka på måndag, levererad till Nichada Thany. Vi lämnade också skjortor, som de ska kopiera. Så nu är det bara att hoppas på, att det blir bra. Vi fick hjälp att skaffa en taxi, vilket annars kan vara ett stort problem. Man får ofta försöka med flera chaufförer innan man hittar någon, som vet vad Nichada Thany är, och är beredd att köra hit.

Ungefär det här hade jag skrivit i går innan det blev strömavbrott, och allt försvann. Nu försöker jag få iväg det innan vi ska gå till ISB. De har "student led conference", vilket jag uppfattar som lite mer ambitiösa kvartssamtal. Vi får väl se. Återkommer.