River Kwai

River Kwai
Thailand är inte bara sol och bad

onsdag 15 januari 2014






































De fast boende här går omkring och fryser. Fast Gertrud erkänner, att hon egentligen tycker, att temperaturen är behaglig. Jag badar. De senaste dagarna har jag besökt 50 meters bassängen som sköts av Nichada Club. Där är gott om plats, även på eftermiddagen, när skolan slutat och sim och dykundervisning startar.
Fredrik arbetar på kontoret igen, men nya oroligheter väntas. Ett märkligt sätt att kräva demokrati på, kan det tyckas.
Vår amatördiagnos, dengifeber, på Fredriks illamående, förkastades av sjuksköterskan på FN. Hon menade, att det var matförgiftning och gav honom antibiotika. Och han har blivit bättre, eller kanske rent av bra, nu. Efter att ha ätit ovanligt starkt kryddad mat och bitit i chilin, som jag vet ska undvikas, i samband med mitt poolbesök i förrgår, blev i stället jag magsjuk, dvs fick diarre. Den botades förutom med mina egna piller med Puhs mat. Hon gör specialkycklingris, som stoppar diarreer.
Nu städas julen ut här. I går plundrade Puh granen och plockade isär den, så nu förvaras den i sin låda i förrådet till nästa jul. Inga barr att sopa och dammsuga bort de närmaste veckorna, men heller ingen grandoft.
Häromkvällen var jag med på svenskornas bokklubb. Vi var 8 stycken med mig, och det är, så vitt jag förstår, så många, som de brukar vara. Den här gången saknades en, som var hemrest pga dödsfall i familjen hemma i Sverige, men så var ju jag där i stället. Jag recenserade och rekommenderade den bok av Alice Munroe, som jag fått i julklapp av Ulf och Anja, och genast ville en av de andra låna den. Själv fick jag låna Sara Kadefors Borta bra, som jag har sträckläst. Den kan jag också verkligen rekommendera. Jag kunde ju inte släppa den.
De har verkligen skaffat sig ett socialt liv här nu, och svenskkolonin har växt. I sommar kommer de två svenska familjer, som bott här längst, att flytta, och då blir familjen Carleson den svenska familj, som varit här längst, i två och ett halvt år då. Också en av Luddes bästa kompisar flyttar hem till Danmark. Ja, det är ett annorlunda liv, där man får vänja sig vid ständiga uppbrott och förändringar. Men de tycks ha anpassat sig till det nu.
Ludde är i skolan, och Malin är på dagis, och nu tänker jag höra med Gertrud, om hon vill följa med till poolen, och stanna där en stund i väntan på att Malin ska hämtas från dagis. Dagiset ligger på andra sidan den stora poolen, alldeles utanför den västra gaten, medan vi bor nästan vid den östra, så golfbilen får köra i princip genom hela Nichada Thani, när Malin ska till dagis. Luddes skola, däremot ligger mitt i samhället, mitt för den centrala gaten, och Ludde cyklar till skolan.
Ser att det är tid för lunch, så vi ska kanske äta, innan vi kör. Men nu går jag och hör med Gertrud.  

















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar