Efter en lång resa från Bangkok via Helsingfors landade jag i Köpenhamn i tisdags kväll. Vardagen började omedelbart med socialnämndssammanträde på onsdagen och handledningsarbete på torsdagen, men tröttheten efter den långa resan och tidsomställningen har suttit i. Under permanentningen hos min frissa, Eva, somnade jag.
I lördags var det dags att fira Linn, som fyllt tre år. Klockan 11 hade tårtan hämtats hos Ramklints, och Linn ringde och undrade, när jag kom. Jag kom naturligtvis med en gång då, fullastad med paket från Bangkok och en orkidébukett i rosa och lila, som är älsklingsfärger. Även de inköpta kläderna gick i rosa och lila, liksom också den mysiga filten, som Gertrud köpt av Loisa. Ett par spel och en klippbok som inhandlades på Central i söndags gladde födelsedagsbarnet. Sedan Linn hade visat presenterna hon fått av Luca, var det dags att gå in i vardagsrummet för att äta korv och tårta. Men se, där stod en hög med presenter till. Ett par små paket och ett stort. Det stora innehöll en dockvagn, och sedan pappa Jerker monterat ihop den, var dagen räddad. Dockan, som lades i vagnen, somnade lätt och kördes in i Linns rum, för att vi inte skulle störa henne, och så kunde vi äta korv och tårta.
Farfar Knut, hade inte fått följa med på kalas, eftersom Linn varit förkyld, och vi räknar med att Knut är infektionskänslig och inte ska utsättas för onödiga risker. Dessutom är han väldigt trött och ligger i princip hela dagarna, utom i onsdags, då SPF i Skurup hade dans. Då åkte han med Mona Rickard dit, medan jag ju var på socialnämndssammanträde och Bengt Rickard, som inte heller är frisk, också fick stanna hemma. Både Mona och Knut var glada, när de kom hem, och Mona berättade att Knut både hade ätit bra och dansat tills hon hade tyckt, att det var dags att köra hem. Och Knut medgav, att hans ben då också var slut. Men en trevlig eftermiddag/kväll hade de haft.
När jag i dag tog fram bloggen upptäckte jag, att jag hade felstavningar, förmodligen inte beroende på trötthet utan på stress, för att jag har så svårt att hantera datorn i Bangkok. En felstavning vill jag nu rätta till. Det är namnet på det underbara Hotel Sigiriya. På vägen dit besökte vi fantastiska Ayurveda Villa, som liksom blev inkörsporten till den vildmark, som vi sedan levde i. För framtida Sri Lanka-resenärer är det en sak, som jag allra varmast vill rekommendera, och det är Sigiriya. Den som är lite yngre och spänstigare, än vad jag är, bestiger naturligtvis liksom Ludde och Fredrik Sigiriya Rock, som vi kunde se från hotellet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar